Frågan kvarstår dock vad detta «lugn» skall omfatta. Sharons stab har nu specificerat fem punkter, vilka det är önsvärt att Arafat efterlever:
– Att arrestera, förhöra och straffa terrorister på ett ordentligt sätt (och inte bara för några dagar).
– Att upplösa Hamas, Islamiska Jihad och de säkerhetsorganisationer inom den palestinska auktoriteten som varit involverade i terror (Fatah, Tanzim, Styrka 17 med flera). De existerande polisstyrkorna är mer än tillräckliga för att hålla lag och ordning.
– Konfiskera olagliga vapen från ovan nämnda organisationer.
– Företa ordentliga åtgärder för att stoppa terrorn.
– Upphöra att uppmana till våld via skolor och media.
Om Arafat agerar seriöst inom dessa områden (vilket borde ha gjorts för länge sedan, inte minst med hänsyn till den palestinska befolkningen), kan Israel gå vidare och se lugnare dagar an. Då kan Israel även gå vidare med förhandlingar, även om det skulle bli i en eller flera omgångar.
Men med en hel rad av terrororganisationer i full aktion kan det aldrig bli någon riktig fred. Arafat kan nog få dem att gå med på en kortvarig vapenvila «för att det tjänar palestinska intressen» – just för stunden. Men en varaktig fred förutsätter att väpnade grupper står under myndigheternas kontroll.
Palestinierna drar inte heller för egen del nytta av att ha sådana pöbelgrupper lösa i samhället. För pöblar är de, och det finns många av dem, och laglösheten inom det palestinska samfundet är en ohyggligt tung belastning för invånarna där.
